tulpaan

Igår när jag satt på tunnelbanan på väg för att träffa Susanna ringde pappa mig och frågade om jag var intresserad av ett jobb som butikssäljare. Sa nej och funderade hur jag skulle ha tid, en minut efter att vi lagt på ringde jag upp och sa att jag ångrat mig. Man måste våga lite, jag tycker att det är läskigt - jag kan ingenting om bilar! Först trodde jag inte att jag skulle ha nån chans att få jobbet men sen på kvällen fick jag veta att hon som bestämmer jobbade jag med i somras, och när far min pratade med henne lät det som att jobbet mycket väl kan bli mitt. Nu måste jag alltså skriva ihop något vettigt och sedan kommer miljonerna rulla in - eller nåt.